onsdag 2 oktober 2013

Jag tycker att jag publicerar så mycket negativt om onda och elaka människor på min bogg just nu.

Men jag har letat dikter och låttexter, men inte riktigt hittat någon om:

...Människor som dyker upp då man som mest behöver ett stöd. Som bra är sådär ärligt snälla, för att dom mår bra av att vara snälla och inte för att man en dag ska känna tacksamhetsskuld och trilla i en ny fälla. Som vågar stå upp och hjälpa dom som är lite svagare när man behöver det som mest. Som vågar säga ifrån. Som ringer då och då och bara hör hur läget är. 

...Vänner, familj och bekanta som står ut med en, fastän man känner sig som ett depppigt gnällmonster. När man bara öser ur sig tankar, minnen och dåliga saker i oändligheten. Som lyssnar och stöttar när man själv förvandlats till en riktig energitjuv. Ibland så förstår jag verkligen inte hur ni orkar, men någon magisk kraft verkar ni besittta! 

Att säga att dessa personer är värda sin vikt i guld känns fel. För guld har ett pris. 
Snälla, ärliga människor är helt ovärdeliga. Dom är allt. 

Motgångar formar en människa, och det är ju i backar som man blir starkare och växer, eller hur!? Det träd som blivt utsatt för mest vind, är också det starkaste. Veden förändras för att trädet ska kunna stå kvar. Likadant är det med vi människor. Vi förändras och blir starkare för att kunna stå kvar utan att blåsa ikull då det stomar omkring oss. 
Även om man på CV:t mest bara skriver om vilka kurser man läst i skolan och vilka jobb man har haft tidigare, så är detta bara paranteser till vem man egentligen är. En person som levt ett skyddat liv utan motgångar kanske inte är lika erfaren och stark i slutändan, som en person som haft lite mer "otur" på livets bana. Jag försöker i alla fall motivera mig med det. 

Jag lär mig mycket på resan genom livets toppar och dalar. 
Men framförallt så lär jag mig av alla dessa underbara personer som stöttar mig. Jag har till och med börjat känna några "nya" människor bättre, sådanna som jag som bara tvärpratat med tidigare men som idag är ett otroligt stöd.
Tänk att en dag själv kunna vara ett lika bra stöd till någon annan, som dom är mot mig. Våga stå upp så för en annan person istället för att fegt välja den bekvämaste och lättaste vägen. Det skulle göra mig riktigt lycklig, att en dag nå dit ni har nått och kunna stötta en annan människa lika mycket som ni stöttar mig. Det kanske är som en våg genom samhället. Lika mycket som ondska och illdåd kan gå som en våg, så kan nog vänlighet och omtanke vandra som en våg genom samhället och "smitta av sig".

Den som kan vara ett sådant stöd för någon annan, har verkligen nått långt med sig själv!
Tack för att ni finns där för mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.