tisdag 16 februari 2016


Att sitta på kontoret och blicka ut över havet då termometern visar -25 är ganska mysigt. Då mörkret bryts av en svag liten sol som precis tittar upp över horisonten innan den åter vänder ner. En kort stund med rött, varmt ljus som får isen att glöda. Eller då regnet piskar mot rutorna och vågorna böljar till vitt skum. Eller då snön yr utanför rutorna och tekoppen värmer sådär extra gott. Men att sitta på kontoret och blicka ut över havsisen då termometern visar strax under nollan, då solen strålar högt på himmelen och isen glänser i ljuset, och man själv är vetandes om att fältarbetet dröjer ännu ett tag. Det är jobbigt. Det kliar i benen och jag känner mig instängd. Vill ut.

Idag gick jag en kort promenad på lunchen ut över promenadslingan på isen i södra hamn. Det var underbart!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.